Översikt över referensstilar

En referensstil är en samling regler om hur man hänvisar till en källa inom akademiskt skrivande. Ofta finns riktlinjer för stilarna publicerade i officiella handböcker med förklaringar, exempel och instruktioner.

Skillnader mellan stilar

Det finns två större kännetecken för varje referensstil.

Den första har att göra med hur källan skrivs ner i ditt arbetes källförteckning eller ”Citerade verk”. Är titeln skriven i kursivstil? Är det en punkt efter varje källa i förteckningen?

Det andra kännetecknet är systemet för hur en källa citeras i själva texten. Det finns tre olika citeringssystem som används för att hänvisa till en källa i texten:

  • Författare-år-system: I detta system indikerar du författaren och publiceringsåret i texten där du använder källan. Ett undantag är MLA-stilen, som använder ett system där man använder sig av författare och sidnummer.
  • Numeriskt system: I detta system numrerar du varje källa i källförteckningen och sedan använder du respektive nummer när du vill citera en särskild källa i din text.
  • Notations system: Du skriver källan (i förkortad form) i en fotnot eller slutnot.

Nedan är en översikt över de mest använda referensstilarna. Exemplen som listas efter beskrivningarna av de olika referensstilarna är alla för en tryckt bok.

Referensstil Studieinriktning Citeringssystem
APA Samhällsvetenskap Författare-år
Harvard Ekonomi Författare-år
Vancouver Medicin Numeriskt
Chicago A Humaniora Notationssystem
Chicago B Humaniora Författare-år
OSCOLA Juridisk Notationssystem
MLA Humaniora (framför allt språkstudier) Författare-sidnummer
IEEE Hård vetenskap (IT) Numerisk
Turabian Humaniora (framför allt språkstudier) Notation
Turabian Samhällsvetenskap Författare-år
AMA Medicin Numeriskt
ACS Kemi Numeriskt, författare-sidnummer och notationssystem
NLM Medicin Numeriskt
AAA Samhällsvetenskap Numeriskt
APSA Politisk vetenskap Författare-datum
ABNT Teknik Numeriskt, författare-datum

APA

APA är en av de mest populära referensstilarna inom akademiskt skrivande. APA-stilen skapades av American Psychological Association och användes ursprungligen inom psykologi och samhällsvetenskap. Idag använder många studieinriktningar sig av den.

APA-stilen använder sig av ett författare-datum system där du citerar källan i förkortad form i själva texten, och i litteraturlistan listar du alla referenser i sin helhet.

Exempel på referenshantering enligt APA-stilen

APA: referens i text

Boken använder framgångshistorier från författarens egna erfarenheter för att uppmana till en kreativ revolution inom näringslivet (Stewart & Simmons, 2010).

APA: i litteraturlistan

Stewart, D. & Simmons, M. (2010). The Business Playground: Where Creativity and Commerce Collide. Berkeley, USA: New Riders Press.

Harvard

Harvard stilen används ofta inom ekonomi. Eftersom det saknas en officiell stilguide, finns det ett par olika variationer. Några organisationer som har publicerat stilguider är:

Precis som APA stilen, är Harvard stilen baserad på författare-datum systemet. Den är faktiskt ganska lik APA stilen.

Exempel på källreferenser i Harvard stilen för en bok

Harvard: referens i text

Boken använder framgångshistorier från författarens egna erfarenheter för att uppmana till en kreativ revolution inom näringslivet (Stewart & Simmons 2010).

Harvard: i litteraturlistan

Stewart, D & Simmons, M (2010), The Business Playground: Where Creativity and Commerce Collide, New Riders Press, Berkeley.

Vancouver

Vancouver stilen utvecklades av International Committee of Medical Journal Editors (ICMJE) och används framför allt inom medicin. Istället för ett författare-år-system, använder Vancouver-stilen ett siffersystem. I texten indikeras källan med ett nummer medan källans detaljer listas i litteraturlistan.

Exempel på referenshantering enligt Vancouverstilen

Vancouver: referens i text

Boken använder framgångshistorier från författarens egna erfarenheter för att uppmana till en kreativ revolution inom näringslivet (1).

Vancouver: i litteraturlistan

1. Stewart D, Simmons M. The Business Playground: Where Creativity and Commerce Collide. Berkeley: New Riders Press: 2010.

Chicago

Chicago stilen publicerades av The Chicago Manual of Style och används inom humaniora. Det finns två varianter:

  • Chicago A: Du indikerar hela källan i en fotnot eller slutnot samt i bibliografin.
  • Chicago B: Du skriver källan i förkortad form, i författare-år-format, i själva texten och listar källan i sin helhet i bibliografin.

Exempel på referenshantering enligt Chicago A-stilen

Chicago A: referens i text

Boken använder framgångshistorier från författarens egna erfarenheter för att uppmana till en kreativ revolution inom näringslivet.1

Chicago A: i fotnot/slutnot

1 Dave Stewart and Mark Simmons, The Business Playground: Where Creativity and Commerce Collide (Berkeley: New Riders Press, 2010).

Chicago A: i litteraturlistan

Stewart, Dave and Mark Simmons. The Business Playground: Where Creativity and Commerce Collide. Berkeley: New Riders Press, 2010.

Exempel på referenshantering enligt Chicago B-stilen

Chicago B: referens i text

Boken använder framgångshistorier från författarens egna erfarenheter för att uppmana till en kreativ revolution inom näringslivet (Stewart and Simmons 2010, 22).

Chicago B: i litteraturlistan

Stewart, Dave and Mark Simmons. 2010. The Business Playground: Where Creativity and Commerce Collide. Berkeley: New Riders Press.

OSCOLA

OSCOLA används av juridiska institut. Det är den främsta referensstilen för juridisk akademisk skrift på engelska. OSCOLA använder ett notationssystem, inklusive en fullständig beskrivning i fotnoten.

Exempel på referenshantering enligt OSCOLA

OSCOLA: referens i text

Boken använder framgångshistorier från författarens egna erfarenheter för att uppmana till en kreativ revolution inom näringslivet.1

OSCOLA: i fotnoten

1 Dave Stewart and Mark Simmons, The Business Playground: Where Creativity and Commerce Collide (New Riders Press, 2010).

OSCOLA: i litteraturlistan

Stewart D and Simmons M, The Business Playground: Where Creativity and Commerce Collide (New Riders Press, 2010)

MLA

MLA stilen utvecklades av Modern Language Association och är populär inom språkstudier. MLA använder ett författare-sidnummer-system.

Exempel på referenshantering enligt MLA-stilen

MLA: referens i text

Boken använder framgångshistorier från författarens egna erfarenheter för att uppmana till en kreativ revolution inom näringslivet (Stewart & Simmons 22).

MLA: i litteraturlistan

Stewart, Dave and Mark Simmons. The Business Playground: Where Creativity and Commerce Collide. Berkeley: New Rider Press, 2010. Print.

IEEE

IEEE (Institute of Electrical and Electronics Engineers) är en referensstil som ofta används inom teknik, däribland IT och elektrisk ingenjörskonst. IEEE-stilen följer ett exempel för specifika sorters källor. För källor som inte hittas i IEEE, används Chicago stilen. IEEE är ett siffersystem.

Exempel på referenshantering enligt IEEE

IEEE: referens i text

Boken använder framgångshistorier från författarens egna erfarenheter för att uppmana till en kreativ revolution inom näringslivet (1).

IEEE: i litteraturlistan

1. D. Stewart and M. Simmons, The Business Playground: Where Creativity and Commerce Collide. Berkeley, USA: New Riders Press, 2010.

Turabian

Turabian är en referensstil som på många sätt liknar Chicago stilen. Den är särskilt framtagen för studenter som skriver ett forskningsarbete.

Precis som Chicagostilen, har Turabian både ett notationssystem och ett författare-år-system. Notationssystemet används inom humaniora (litteratur, historia och konst) och författare-datum-systemet används inom samhällsvetenskap.

Exempel på referenshantering enligt Turabianstilens notationssystem

Turabian: referens i text

Boken använder framgångshistorier från författarens egna erfarenheter för att uppmana till en kreativ revolution inom näringslivet.1

Turabian: i fotnoten/slutnoten, första referensen av en källa

1 Dave Stewart and Mark Simmons, The Business Playground: Where Creativity and Commerce Collide (Berkeley: New Riders Press, 2010), p.22.

Turabian: I fotnoten/slutnoten, efterkommande referenser

1 Stewart and Simmons, The Business Playground: Where Creativity and Commerce Collide, p. 22.

Turabian: i litteraturlistan

Stewart, Dave and Mark Simmons. The Business Playground: Where Creativity and Commerce Collide. Berkeley: New Riders Press, 2010.

Exempel på referenshantering enligt Turabianstilens författare-datum-system

Turabian: referens i text

Boken använder framgångshistorier från författarens egna erfarenheter för att uppmana till en kreativ revolution inom näringslivet (Stewart and Simmons 2010, 22).

Turabian: i litteraturlistan

Stewart, Dave and Mark Simmons. 2010. The Business Playground: Where Creativity and Commerce Collide. Berkeley: New Riders Press.

AMA

AMA-stilen används ofta inom medicinsk vetenskap och är baserad på det numeriska systemet. Siffrorna skrivs upphöjda i texten, med sidnumret i parantes.

Exempel på referenshantering enligt AMA-stilen

AMA: referens i text

Boken använder framgångshistorier från författarens egna erfarenheter för att uppmana till en kreativ revolution inom näringslivet.1(p3)

AMA: i litteraturlistan

Stewart D, Simmons M. The Business Playground: Where Creativity and Commerce Collide. Berkeley, USA: New Riders Press; 2010.

ACS

ASC (American Chemical Society) är en referensstil som framför allt används för arbeten inom kemi. ACS-stilen har tre varianter för referenser i en text. Valet av stil beror på journalen. I överblicken på sida 288 kan du läsa mer om vilka variationer som används för vilka journaler.

Exempel på referenshantering enligt ACS-stilen

ACS: referens i text med fotnot

Boken använder framgångshistorier från författarens egna erfarenheter för att uppmana till en kreativ revolution inom näringslivet. 1

ACS: referens i text med ett numeriskt system

Boken använder framgångshistorier från författarens egna erfarenheter för att uppmana till en kreativ revolution inom näringslivet (1).

ACS style: referens i text med ett författare-datum system

Boken använder framgångshistorier från författarens egna erfarenheter för att uppmana till en kreativ revolution inom näringslivet (Stewart and Simmons, 2010).

I källförteckningen listas källor i alfabetisk ordning när författare-datum-systemet används och i numerisk ordning när siffersystemet används.

ACS: i källförteckningen

Stewart, D.; Simmons, M. The Business Playground: Where Creativity and Commerce Collide; New Riders Press: Berkeley, 2010.

NLM

NLM (National Library of Medicine) är en referensstil som framför allt används inom medicin. NLM använder ett siffersystem.

Exempel på referenshantering enligt NLM-stilen

NLM: referens i text

Boken använder framgångshistorier från författarens egna erfarenheter för att uppmana till en kreativ revolution inom näringslivet [1].

NLM: i källförteckningen

1. Stewart D, Simmons M. The Business Playground: Where Creativity and Commerce Collide. Berkeley: New Riders Press; 2010.

AAA

AAA (American Anthropological Association) är en referensstil som baserats på Chicago-stilen och som framför allt används inom samhällsvetenskap. För källtyper som inte beskrivs i AAA-stilen, används Chicago-stilen. AAA-stilen använder ett siffersystem.

Exempel på referenshantering enligt AAA-stilen

AAA: referens i text

Boken använder framgångshistorier från författarens egna erfarenheter för att uppmana till en kreativ revolution inom näringslivet (1).

AAA: i källförteckningen

Stewart, Dave, and Mark Simmons
2010 The Business Playground: Where Creativity and Commerce Collide. Berkeley: New Riders Press.

APSA

APSA (American Political Science Review) är en referensstil som framför allt används inom statsvetenskap, med särskilda regler för dokument från USA:s regering. APSA använder ett författare-datum-system.

Exempel på referenshantering enligt APSA-stilen

APSA: referens i text

Boken använder framgångshistorier från författarens egna erfarenheter för att uppmana till en kreativ revolution inom näringslivet (Stewart and Simmons 2014).

APSA: i källförteckningen

Stewart, Dave, and Mark Simmons. 2010. The Business Playground: Where Creativity and Commerce Collide. Berkeley: New Riders Press.

ABNT

ABNT är en referensstil som skapats av Associação Brasileira de Normas Técnicas, och som framför allt används för att standardisera formateringen av akademiska skrifter. Det är den främsta referensstilen i Brasilien och en välkänd stil i portugisisktalande länder. Normen NB10520 förklarar att en student som använder ABNT ska välja mellan att använda ett siffersystem eller ett författare-datum-system. Källförteckningen ska vara i alfabetisk ordning om studenten väljer författare-datum-systemet, eller i numerisk ordning när siffersystemet används.

Exempel på referenshantering enligt ABNT-stilens författare-datum-system

ABNT: referens i text

Boken använder framgångshistorier från författarens egna erfarenheter för att uppmana till en kreativ revolution inom näringslivet (Stewart; Simmons, 2014, p. 22).

ABNT: i källförteckningen

1Stewart, Dave; Simmons, Mark. The Business Playground: Where Creativity and Commerce Collide. Berkeley: New Riders Press, 2014.*

Exempel på referenshantering enligt ABNT-stilens siffersystem

ABNT: referens i text

Boken använder framgångshistorier från författarens egna erfarenheter för att uppmana till en kreativ revolution inom näringslivet (1).

ABNT: i källförteckningen

(1) Stewart, Dave; Simmons, Mark. The Business Playground: Where Creativity and Commerce Collide. Berkeley: New Riders Press, 2014.

Cite this Scribbr article

If you want to cite this source, you can copy and paste the citation or click the “Cite this Scribbr article” button to automatically add the citation to our free Citation Generator.

Swaen, B. (27 februari 2017). Översikt över referensstilar. Scribbr. Retrieved 28 mars 2024, from https://www.scribbr.se/citera-kallor/oversikt-over-referensstilar/

Är den här artikeln till någon hjälp?
Bas Swaen

Bas är en av grundarna av Scribbr. Bas älskar att lära ut och är en erfaren uppsatsskribent. Han försöker hjälpa studenter att skriva tydliga och lättläsliga artiklar inom olika ämnen.